Network Menu

Film är bäst på bio

Kommer du ihåg när du första gången gick på bio? Min allra första film var Sound of Music, när jag var ca 5 år – oj vad jag blev tagen av den filmen!

London, mars 2016 – Musiken från filmen spelades oavbrutet på min mormors gamla grammofon i månader efter biobesöket, jag dansade runt och sjöng, även om det var på en engelska som ingen engelsman skulle känna igen.

Marie Rune

Marie Rune

Ett annat minnesvärt biobesök var när vi tog en stor risk och lät vår då 2-åriga dotter Julia följa med övriga familjen och se Lejonkungen. Vi satt längst bak i salongen och längst ut i raden, ifall vi var tvungna att springa ut med henne – en 2-åring kanske inte kan sitta stilla en hel långfilm – trots både popcorn och tablettask!? Jodå, det kunde hon. Helt betagen av detta skådespel blev hon, ibland tittade jag mer på henne än på filmen. När filmen var slut tog det några ögonblick innan hon reagerade…så ställde hon sig upp i biofåtöljen, reste sin arm och pekade mot bioduken och skrek för full hals ”JAG ÄÄÄLSKAR LAAJONKONGEN”. Det var absolut ingen i biosalongen som inte hörde henne och vände sig om. När vi sex år senare flyttade till London tog jag henne på musikal, för att se The Lion King. Hon tog även åt sig denna produktion av hela sitt hjärta, fast, tack och lov utan att stå på stolen och skrika.

Film har alltid varit ett stort nöje för mig. När jag var yngre och reste till främmande länder gick jag alltid på bio. I vissa länder var upplevelsen större än andra. På Malta, som 16-åring, upplevde jag nog den allra största skillnaden jämfört med biobesök i Stockholm. Det röktes och dracks för fulla muggar, ljudnivån på besökarna var så hög att jag knappt hörde vad som sades på filmen. Det byttes platser och satts i knän – med andra ord, när malteserna gick på bio var det fest!

Tillbaka till nutid och rubriken ovan; Film är bäst på bio. Visst är det väl så. I slutet av 2014 kom jag på idén att starta en filmklubb, eller rättare sagt bestämma ett antal filmkvällar – fem för att vara precis – som jag organiserar och bjuder in SWEA medlemmar till. Mina regler för dessa filmkvällar är att erbjuda något annorlunda varje gång. Detta har jag lyckats hålla och efter fyra filmkvällar så långt har vi sett premiären på en blockbuster; Fifty Shades of Grey, en svensk film; Force Majeure, en engelsk musikfilm; London Road och en live föreställning av Shakespeares Othello från Stratford-upon-Avon.

Nu har vi kommit igång med filmklubben 2016. Den första filmen är isländska Rams, men i skrivande stund vet ingen vad som kommer att serveras framöver. Det beror på att biograferna släpper sitt program på kort varsel, så vi får anpassa oss efter det. Kanske blir det en film från andra sidan jordklotet, på ett främmande språk, eller varför inte en riktigt feministisk film, med ett viktigt historiskt budskap?? Vem vet.

Vad jag definitivt vet är att vilken film det än blir kommer kvällen att bli trevlig; diskussionen både före och efter filmen, gärna med ett glas vin i handen, är givande och upplyftande – ja, åtminstone tycker jag det.

Vi ses i biosalongen,
Marie Rune


Klicka här på SWEA Londons Facebookgrupp för att se vilken film vi ser nästa gång.
Eller här för att läsa litet generellt om Filmklubben.